En lång väg kvar att gå..skratt

Ännu är det icke färdigbantat, långt därifrån ... Men att det var så illa som det uppenbarligen är visste jag inte...haha... Pratade med Myran i tel idag och satte mig ner på en blå utestol i plast.. PANG!!! Hela stolen exploderade och jag låg där som ett pucko på alla fyra och fattade ingenting.. Plast överallt..haha
Har uppenbarligen en bit kvar av min bantning...ler...

Jag tycker om att skratta och jag skrattar ofta och mycket. Man mår så bra i själen av ett riktigt gott skratt.. Ni vet, när ni skrattar så där hjärtligt att ni nästan tappar andan. Min dotter är en mästare på att få mig att tappa andan av glädje. Hela hon utstrålar bus och "full i fan"..skratt
Barn är underbara.
Finns det ngt annat som skänker så mycket glädje och kärlek så villkorslöst? Hur som helst så kan jag bara konstatera att mina barn är den bästa medicinen mot min höstdepp.. Behöver bara mysa med dom . Hålla om dom och känna hjärtat svämma över av kärlek för att inse att jag är jordens lyckligaste mamma. Tre underbara barn har jag fått.. Tre mirakel som skänker glädje varje dag.
Vem fasen har tid att höstdeppa då??
Not me..

Kramis// M