Kan vi inte bara enas om att jag är jag och ni vet vem jag är?? Göra det lite enkelt?? Nähe... Det var då själva fan vad man ska krångla till det!!
Har nu skrivit tre jäkla uppsatser om min egen förträfflighet och alla tre stank av självgodhet och storhetsvansinne!. Och då får vi ett problem.. För om jag ärligt skriver om mig själv så framstår jag lätt som en människa som är en aning patetisk, hypokondrisk,manisk,jojobantande tönt och vem FAN vill vara sån???
Förutom detta är jag gnällig, småaktig,missunsam och rent ut sagt eländig..
hmmm...ähhhh...this is me..
Jag föddes i Östersund 1972 och växte upp på Frösön tillsammans med mor,far och syster. Jag var en omöjlig liten skitunge med fantasi som ofta mer eller mindre tog knäcken på min omgivning.. Dvs jag var duktig på att ljuga och gjorde det ofta och bra!!..(haha)
Så här efteråt är det ok att skratta men på den tiden fanns det väl stunder då mina föräldrar snudd på gav upp..suck... Jaja...Helt hopplös var jag väl inte men man kan väl lugnt kalla mig en sökare redan då.
Tonåren var vilda. Lite skola men en massa annan skit. Var lättpåverkad och gjorde det mesta för att passa in, ofta med bristande resultat. Osäker, skulle jag vilja sammanfatta mig själv.
Ung vuxen och ung mamma. 20 när Jhenny föddes och i ärlighetens namn inte den bästa av föräldrar. MEN idag har vi tagit igen det med hästlängder och Jhenny är min allra goaste stortös som jag är så stolt över.
Idag är jag småbarnsförälder igen och trivs ypperligt med att se mina små växa och utvecklas.
Det var lite smått och gott men sammanfattningsvis så..
Hej
Jag heter Monica och är 38,snart 39 år gammal. Blir du min vän så lovar jag dig lojalitet och vänskap från hjärtat ..
Jag älskar att läsa och läser allt jag kommer över i den mån det finns tid. En gång i tiden så älskade jag att se på film men nu för tiden är den sortens aktivitet bortkastad eftersom jag i regel somnar.
Jag älskar kornblått och önskar att min garderob gick mer i den färgen men för tillfället så är den till stor del strikt svart. ( Förmodligen för att jag fullt ut köpt myten om att man ser smalare ut i svart..*L*)
Mina små är mitt hjärtas inspiration och glädje och jag njuter i fulla drag av att vara mamma.
Jag har fördelen i att ha ett jobb som jag älskar och arbetskamrater som jag tycker om. Pengar och jag är en halvklen kombination eftersom jag är alltför bra på att göra av med dem.. Å andra sida är min sambo tvärt om så vi kompar varandra..*S*
Ngt jag saknar är att måla och drömmen är att börja med det igen den dagen tid finns att låta inspirationen flöda.. En annan dröm är att på ngt vis kunna annvända mig av mitt skrivande ur försörjningssynpunkt. En bok kanske?? Det vore ngt!
Unga människor med drogproblematik är mitt kall i livet att hjälpa! Det finns inga hopplösa fall bara man hittar rätt väg att hjälpa..Därför är jag tacksam och ödmjuk över att få fungera som kontaktperson och stöd. Ett viktigt uppdrag!
Och nu raderade datorjäveln en massa onödig info så det får räcka så här.. Tror ni vet vem jag är rätt bra ändå.. Är ju inte direkt känd för att vara hemlig av mig..*L*
//M
Har nu skrivit tre jäkla uppsatser om min egen förträfflighet och alla tre stank av självgodhet och storhetsvansinne!. Och då får vi ett problem.. För om jag ärligt skriver om mig själv så framstår jag lätt som en människa som är en aning patetisk, hypokondrisk,manisk,jojobantande tönt och vem FAN vill vara sån???
Förutom detta är jag gnällig, småaktig,missunsam och rent ut sagt eländig..
hmmm...ähhhh...this is me..
Jag föddes i Östersund 1972 och växte upp på Frösön tillsammans med mor,far och syster. Jag var en omöjlig liten skitunge med fantasi som ofta mer eller mindre tog knäcken på min omgivning.. Dvs jag var duktig på att ljuga och gjorde det ofta och bra!!..(haha)
Så här efteråt är det ok att skratta men på den tiden fanns det väl stunder då mina föräldrar snudd på gav upp..suck... Jaja...Helt hopplös var jag väl inte men man kan väl lugnt kalla mig en sökare redan då.
Tonåren var vilda. Lite skola men en massa annan skit. Var lättpåverkad och gjorde det mesta för att passa in, ofta med bristande resultat. Osäker, skulle jag vilja sammanfatta mig själv.
Ung vuxen och ung mamma. 20 när Jhenny föddes och i ärlighetens namn inte den bästa av föräldrar. MEN idag har vi tagit igen det med hästlängder och Jhenny är min allra goaste stortös som jag är så stolt över.
Idag är jag småbarnsförälder igen och trivs ypperligt med att se mina små växa och utvecklas.
Det var lite smått och gott men sammanfattningsvis så..
Hej
Jag heter Monica och är 38,snart 39 år gammal. Blir du min vän så lovar jag dig lojalitet och vänskap från hjärtat ..
Jag älskar att läsa och läser allt jag kommer över i den mån det finns tid. En gång i tiden så älskade jag att se på film men nu för tiden är den sortens aktivitet bortkastad eftersom jag i regel somnar.
Jag älskar kornblått och önskar att min garderob gick mer i den färgen men för tillfället så är den till stor del strikt svart. ( Förmodligen för att jag fullt ut köpt myten om att man ser smalare ut i svart..*L*)
Mina små är mitt hjärtas inspiration och glädje och jag njuter i fulla drag av att vara mamma.
Jag har fördelen i att ha ett jobb som jag älskar och arbetskamrater som jag tycker om. Pengar och jag är en halvklen kombination eftersom jag är alltför bra på att göra av med dem.. Å andra sida är min sambo tvärt om så vi kompar varandra..*S*
Ngt jag saknar är att måla och drömmen är att börja med det igen den dagen tid finns att låta inspirationen flöda.. En annan dröm är att på ngt vis kunna annvända mig av mitt skrivande ur försörjningssynpunkt. En bok kanske?? Det vore ngt!
Unga människor med drogproblematik är mitt kall i livet att hjälpa! Det finns inga hopplösa fall bara man hittar rätt väg att hjälpa..Därför är jag tacksam och ödmjuk över att få fungera som kontaktperson och stöd. Ett viktigt uppdrag!
Och nu raderade datorjäveln en massa onödig info så det får räcka så här.. Tror ni vet vem jag är rätt bra ändå.. Är ju inte direkt känd för att vara hemlig av mig..*L*
//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar